Vid Vaksala torg står en byggnad som på kort tid har blivit en av Uppsalas tydligaste moderna stadsbilder. Uppsala konsert och kongress, vanligen kallad UKK, är både konserthus, mötesplats och arkitektoniskt landmärke. Huset reser sig åtta våningar över den centrala staden och bryter av mot den äldre bebyggelsen runt torget. Med sin reflekterande metallfasad fångar det ljus, väder och stadens rörelse på ett sätt som gör att byggnaden förändras under dagens lopp.
En lång idé som till slut blev verklighet
Tanken på ett konserthus för Uppsalas invånare hade funnits länge innan UKK kunde öppna. Redan i mitten av 1960-talet presenterades ett förslag om ett nytt ”Musikens hus” i kvarteret Gerd vid Vaksala torg. Kommunfullmäktige röstade dock ned förslaget, och planerna lades åt sidan. Behovet av en större och mer ändamålsenlig scen för musik och kultur försvann däremot inte.
År 1990 utlystes en arkitekttävling om ett nytt konserthus. Aros Arkitekter vann, men projekteringen avbröts av kommunledningen redan 1993. Under de följande åren prövades andra möjligheter, bland annat idén att bygga om Nannaskolan till konserthus. Inte heller den lösningen genomfördes. Först efter en ny tävling 2002 tog projektet en tydligare riktning. Det danska arkitektkontoret Henning Larsen Architects vann tävlingen, och Johnny Svendborg utsågs till ansvarig arkitekt.
Kristallen vid Vaksala torg
Byggnadsarbetet inleddes 2005 och huset invigdes 2007. Resultatet blev en 37 meter hög byggnad med en form som kan uppfattas som huggen ur ett enda stycke. Fasaden är klädd med vinklade metallplattor, och deras skiftande ytor ger associationer till en kristall. ”Kristallen” var också namnet på det tävlingsbidrag som Henning Larsen Architects lämnade in.
Arkitekturen är medvetet samtida. I stället för att försöka efterlikna de äldre husen kring torget fungerar UKK som en tydlig kontrast. Samtidigt är byggnaden inte isolerad från sin omgivning. De speglande ytorna tar upp färgerna från himlen och torgets miljö, medan de vinklade partierna skapar skuggor och djup. På kvällen får huset ytterligare en karaktär när det lyses upp och syns tydligt från de centrala delarna av Uppsala.
”Ett nytt inslag i Uppsalas stadsmiljö vid Vaksala torg.”
En ny tyngdpunkt på östra sidan ån
UKK är placerat på den östra sidan av Fyrisån, i den del av staden som historiskt har förknippats med handel och arbete. Läget är betydelsefullt eftersom Uppsalas mest etablerade symbolbyggnader länge har funnits på den västra sidan av ån. Där ligger bland annat slottet, domkyrkan och Carolina Rediviva, byggnader som förknippas med stat, kyrka och akademi.
Konserthuset skapar därför en annan sorts tyngdpunkt i stadsbilden. Det representerar kommunens kulturliv och en modern offentlig ambition, snarare än de traditionella institutionerna på andra sidan vattnet. Byggnaden konkurrerar inte direkt med domkyrkans historiska uttryck, men den svarar på det med en helt annan skala, materialitet och form. Från Vaksala torg blir mötet mellan äldre Uppsala och det nya konserthuset särskilt tydligt.
Vad som gör konserthuset uppsala till ett landmärke
När man talar om konserthuset uppsala handlar det därför inte bara om en plats för konserter. UKK är också ett exempel på hur en kommun kan använda arkitektur för att markera en ny epok i stadens utveckling. Byggnaden var den första tydliga märkesbyggnaden som Uppsala kommun uppförde sedan stadshuset på 1960-talet. Den fick därmed en symbolisk roll redan innan den hade blivit en självklar del av vardagslivet.
Landmärket fungerar genom flera samverkande egenskaper:
- den åtta våningar höga volymen syns tydligt från Vaksala torg och centrala gator,
- den 37 meter höga silhuetten ger östra innerstaden en ny vertikal markering,
- metallfasaden reflekterar omgivningen och varierar med ljus och väder,
- läget nära Fyrisån knyter samman torget med stadens historiska stadslandskap,
- byggnadens offentliga funktion gör den till en aktiv mötesplats, inte bara ett blickfång.
Arkitektur som syns från flera håll
En viktig del av upplevelsen är att UKK inte har en enda självklar framsida. De vinklade metallplattorna förändrar fasadens utseende beroende på varifrån man ser den. På nära håll framträder fogar, lutningar och reflektioner, medan byggnaden på avstånd läses som en sammanhållen, glänsande volym. Denna dubbelhet passar ett konserthus väl: huset ska vara representativt, men också rymma många olika aktiviteter och publikflöden.
Under dagtid blir fasaden en del av torgets ljusbild. Den kan spegla moln, fasader och rörelsen runt Vaksala torg utan att helt smälta in. På kvällen framstår huset mer som en lysande scenbyggnad. Just växlingen mellan dag och kväll gör att UKK upplevs på olika sätt beroende på när man passerar. Det är också därför byggnaden ofta fotograferas från torget och från miljöerna närmast Fyrisån.
En offentlig byggnad med lokal betydelse
UKK:s betydelse ligger slutligen i kombinationen av plats, historia och användning. Uppsala hade länge diskuterat behovet av ett eget konserthus, men vägen från de första idéerna på 1960-talet till invigningen 2007 blev ovanligt lång. Flera förslag avbröts eller omprövades innan den nuvarande lösningen kunde förverkligas. Den färdiga byggnaden bär därför på en berättelse om både kulturell ambition och politiskt beslutsfattande.
Som stadsbyggnad visar UKK hur ett kulturhus kan förändra sin omgivning utan att förlora kontakten med stadens äldre lager. Det står på den traditionella handels- och arbetarsidan av Fyrisån, men riktar sig samtidigt mot hela Uppsala. På ena sidan finns torgets vardagliga rörelse; på andra sidan finns vyerna mot de historiska och akademiska miljöerna. Mellan dessa sammanhang fungerar konserthuset som en modern länk.
Det är denna kombination som gör byggnaden intressant även för den som inte ska gå på ett arrangemang. UKK kan läsas som arkitektur, som ett resultat av flera decenniers stadsplanering och som ett uttryck för Uppsalas kulturliv. Kristallformen, metallens reflektioner och den tydliga placeringen vid Vaksala torg har tillsammans gett staden en byggnad som både syns och används. Därmed har den blivit mer än ett konserthus: ett bestående kännetecken för det moderna Uppsala.